idag är jag lätt irriterad på människor som gör sig själva till offer.

martyrstilen, hate it!

om du är missnöjd med din livssituation - gör ngt åt det!

wtf, ingen jävel kommer att glida in i ditt liv o fixa allt åt dig, du har eget ansvar över hur ditt liv ser ut!

tycker du att folk behandlar dig illa kan jag tala om att det är DU som sätter gränserna för hur dom FÅR behandla dig. du har rätt att säga nej, och att säga ja, och att välja bort människor. det är DU som bestämmer vad som är ok vad gäller andras människors beteende mot dig.

är jobbet aptråkigt? byt jobb eller byt attityd - hitta det som är bra, acceptera det som är mindre bra. eller, som sagt, byt jobb.

missnöjd med dig själv? jobba med dina issues, förmodligen lär dom inte växa bort av sig själv, eller åtgärdas med tabletter.

du är en mosaik av allt du varit med om, alla upplevelser och läxor är en liten bit av dig. hur du väljer att färglägga de bitarna är det DU som väljer! ser du det som lärpeng när det varit tungt, eller fastnar du i orättvisetänket o tycker synd om dig själv? do as you please, valet är ditt. men skyll inte på andra, samhället eller uppväxten - ditt liv är ditt att göra vad du vill med. asfalterad sandlåda o trasiga leksaker - gå terapi, gör vad du behöver to get over it, det är DINA dagar som rinner iväg medan du sitter o tycker synd om dig själv.

är det enkelt att ta ansvar för sig själv och sitt liv?

nej, definitivt inte, det är svårt som fan! det är fullt av platta fall, heartaches, svek, besvikelser, tröstlöshet, missmodighet, stunder då du bara vill lägga dig ned o självdö för att slippa ifrån eländet. och du HAR valet att ge upp, be a quitter, släng bort de chanser du har att skapa det liv du vill ha. men glöm inte att det är DU som gör det valet.

det finns dagar du inte kommer att orka stiga upp ur sängen o vara glad, stark, strålande. det är helt ok. väljer du att vara stark nog för att resa dig upp vad det lider, eller ligger du kvar o tittar upp i taket?

att inte välja är oxå ett val.

du kan inte hjälpa vad livet slänger i din väg, and it IS a bumpy road sometimes, men du har definitivt ansvar för vilken attityd du bemöter svårigheterna med.

och nej, jag är inte alls stark o odrägligt positiv hela tiden. definitivt inte! :D

jag kan vara gnälligt o lättgråtet soffmiffo any day of the year, men nån martyrroll kommer jag aldrig att ta på mig. jag vågar ta fulla ansvaret för mig själv o mitt liv.

törs du?

 

Robin

15 oktober 2010 12:41

wise words :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

"Skriv något roligt till nästa tisdag!", sa han. Jag glodde misstroget upp på honom från botten av det avgrundsdjupa hål jag klöst väggarna ned till nagelbandet för att klättra upp ur.  Hur fasen ska jag just nu få ur mig något annat än tunga livsf...

Ganska precis ett år sen jag bloggade privat senast! "duktiga flickor skriver dagbok, de andra har inte tid"..? ;)    Året som gått har inte gett mkt tid åt att uppdatera min egna blogg, och jag har heller inte haft ngt egentligt behov. Med två...

..drömde en helt underbart typisk dröm, en sån där som mitt hoppfulla o samtidigt krassa sinne kan tota ihop..   jag var i central park, strandsatt och utan att ha ngnstans att bo, jagade hotellrum och undrade över varför jag befann mig ensam i s...

damnit! jag blev utmanad, o då kan jag ju inte banga.. lite snabbt bara. (låter blir att börja muttra ngt över att detta inte på ngt sätt kan räknas som ett "test", sånt här är ju mest typ bukfylla, fast i bloggform. visst har jag uttryckt mitt missn...

det här inlägget ska handla om "ett ögonblick", säger listan..   det blir en minnesbild jag har av min mor, och jag vet inte hur korrekt den är EGENTLIGEN, och vad som "lagts till" i minnet under årens lopp. jag tror nämligen att jag kanske var f...